Månadens produkt (Augusti 2024)

Havtorn – vårt inhemska superbär

Havtorn har på senare år blivit känt som ett riktigt superbär, och med all rätt. I jämförelse med andra bär är totalinnehållet av både Vitamin C och olika karotenoider skyhögt. Vitamin C innehållet i havtorn har uppmätts till mer än dubbelt så mycket som i jordgubbar och mer än 10 gånger så högt som i bland annat lingon och blåbär.
Det har länge varit känt att havtorn är ett riktigt hälsobär. Under tusentals år har växten använts i medicinskt syfte för att lindra olika åkommor. I Kina används bäret än i dag bland annat mot infektioner, problem med matsmältningen och mot hosta. Men de finns också de som menar att havtorn är bra mot torra ögon och torr mun. Havtorn är också bra för utsidan av kroppen. Från bärens frön går det också att utvinna olja som används i flera hudvårdsprodukter. Oljan anses vara bra mot torr och flagig hud och mot solsveda.
Unikt för havtorn är också det skyhöga värdet av olika karotenoider. Karotenoider är en grupp närings och färgämnen som förekommer i växer med antioxidativa egenskaper. Mätningar har gjorts som visar att havtorn innehåller mer än 10 gånger så mycket karotenoider som både blåbär, svarta vinbär, jordgubbar och hallon.
Förutom vitaminer, antioxidanter och karotenoider är en havtorn en källa till de essentiella fettsyrorna Omega 3 och 6. Detta tack vare sitt höga innehåll av olja i bären. Oljan finns både i bärens kärnor och fruktsaft.  
Havtornsplantorna är uppdelade efter honor och hanar. Det innebär att honplantorna är beroende att bli pollinerade av hanblommorna då det är honplantan som efter pollinering producerar bär, dock förekommer det att även hanarna producerar bär men då ofta i små mängder. Eftersom pollinering sker genom vinden är det viktigt att det finns en mix mellan hanplantorna och honplantorna. I naturen växer havtorn vilt runt Finlands kust. Växten är mycket tålig för både torka, sol, kyla och trivs på extrema platser. 
Rasia, är en sort som är ganska lik den svenska sorten Julia. Skördarna är i stort sett identiska, Rasia och Julia har små bär vilket gör att det finns problem att skörda dem. I jämförelse mellan Julia och Rasio har Juila det högsta C-vitamin innehållet.
Terhi, Tytti och Tarmo, är tre andra sorter som förekommer i Finland. Terhi och Tytti är så kallade honsorter, Tarmo är hansorten bland de tre nämnda. Dessa buskar är speciellt framtagna för att passa Nordiskt klimat samt för att ge stora bärskördar. Terhi är i förhållande den mest gynnsamma busken och kan ge skördar upp mot 14 l/buske med mycket hög C-vitaminhalt.
Bären kan delas upp i råsaft, kärnor, skal och fruktkött. Saften från havtorn är inte klar i sitt utseende utan påminner för ögat om apelsinsaft. Saftfärgen är gul till mörkröd beroende på sort och mognadsgrad. Skal och fruktkött finns kvar när bären pressats som innehåller hälften av den nyttiga och värdefulla oljan, oljan utvinns genom extraktion eller pressning. 
Även bladen är nyttiga. De torkas och används till te. Bladen innehåller antioxidanter, främst flavonoider. Genom att blanda i lite torkade havtornsskal får brygden mer smak och en vacker orange färg.
Sammanfattningsvis är havtorn ett näringsrikt och mångsidigt bär som erbjuder en mängd hälsofördelar, från inre välbefinnande till hudvård.